Väntan.

Vi väntar nu. Det är inte långt kvar. Ingen kan säga hur länge. 

Väntan tar kål på mig. 

Jag vill att det ska gå fort. 

Jag vill att det aldrig ska ta slut. 

Hjärnan är mos. Inga tankar stannar. Glömmer saker, missförstår, blandar ihop. 

Jag är där varje dag. Ibland två gånger om dagen. En liten stund i taget. 

Vi sitter, ser på tv, pratar, försöker promenera i korridoren, sitter i solen och njuter. 

Idag var han trött. Orkade inte ens hela korridoren. Fick vila flera gånger. 

Strålning i morgon. Får se hur det slutar. 

Jag är trött. Så in i döden trött. 

Önskar det var över. Vill att det aldrig tar slut.