onsdag, juni 21, 2006

Att fylla trettio

Det är okej, det känns bra nu. Jag har förlikat mig vid tanken, nästan. Jag fick lite på pälsen i en kommentar nyss. Man ska tydligen inte ha åldersnojja, det är inte konstruktivt och det är inte värre att fylla 30 än 29. Jag veeet. Det är bara själva tanken på att bli gammal. Alla blir ju äldre om jag blir det så att säga. Om jag fyller 30 så fyller pappa 60, och det betyder att han blir gammal och det skrämmer mig. Jättemycket.

11 dar kvar...

5 kommentarer:

stefan sa...

nojjor är visst konstruktiva...hur tror du annars jag drivs framåt?

;)

smultronpaj sa...

sant så sant. Tur att jag har dig som reder upp begreppen åt mig.

Anette sa...

du får göra som jag, jag har slutat fylla år utan firar istället minnet av min 25-årsdag. det har jag gjort i ett par år nu ;)

smultronpaj sa...

Net: Vilken fantastiskt bra idé. Jag ska genast ändra texten på alla inbjudningar. Så får det bli framöver. Tackar

Mickey X sa...

Jag är lika förundrad, för varje år som går, att min pappa fortfarande lever. Bara det gör det värt att vänta till nästa för att se vad som händer då!

De som har tur kan visst samla ihop all erfarenhet och omvandla den till visdom, under förutsättning att man blir en två tre hundra år eller så och ter sig ju 20-10 som en rätt blygsam sak att ha ångest för.

Gadgeten innehöll ett fel