onsdag, februari 28, 2007

önskar

  • att jag hade en bärbar dator. Då kunde jag blogga lite oftare
  • att jag hade en chokladkaka. Då hade jag smaskat på den.
  • att jag inte vore så godissugen hela tiden. Då hade jag varit mycket smalare.
  • att jag hade en motionscykel. Då hade jag kanske fått lite motion.
  • att jag hade mera pengar. Då hade jag handlat som en galning.
  • att jag var lite smartare. Då hade jag förstått mera.
  • att dottern har somnat men vaknar snällt om en stund. Då blir hon inte så grinig i kväll.
  • att datorn jag faktiskt har funkade lite bättre. Då kanske jag skulle få till fler inlägg.
  • att det inte var möte på jobbet i kväll. Då hade jag slappat framför tv´n istället.
  • att jag hade 20 kuvert av min servis. Då hade det räckt till alla på lördag.
  • att jag hade massor av snygga kläder. Då slapp jag se ut som en slashas.
  • att de kläder jag har passade. Då slapp jag köpa nya.
  • att jag inte vore så deppig. Då vore livet mycket trevligare.

tisdag, februari 27, 2007

Tråkigt

Det händer ingenting här. Jag har inget alls att skriva om. Ingen inspiration. Tappade sugen av min ofrivilliga bloggvila. Det är roligare att riva väggar och spackla och måla just nu.

torsdag, februari 22, 2007

Sjukling

Bihåleinflammation. Kåvepenin, rinexin och nässpray ordineras. Tack för den televerket.

måndag, februari 19, 2007

duktig idag

Har satt upp en massa tavlor och hyllor och sånt idag. Genast blev det mycket trevligare. Nu syns inte skavankerna lika tydligt längre.

Det är en lustig familj som bodde här innan oss. Allt de har gjort har de gjort halvdant. Tex har de satt upp strukturtapet i speglarna på alla innerdörrar (!) Det kanske var snyggt nån gång på 80 talet, vad vet jag, men var de tvungna att ha olika sorters strukturtapet på dörrarna? Varje dörr har två speglar och det är inte ens samma tapet på samma dörr. Hur har de tänkt?

Vid något tillfälle har de också slipat parketten i vardagsrummet. Inget fel med det men de har lämnat hörnen oslipade, så i varje hörn syns en rund mörk fläck, eller hur jag nu ska förklara. Hallå, liksom...

Gardinstången hade de satt upp med en centimeter långa skruvar , utan plugg i gipsvägg. Gissa hur lång tid det tog innan min dotter hade lyckat slita ned den när hon ryckte i gardinen. Anledningen till varför det är fukt i garaget där bastun stod förutom att det var ett rör som sprungit läck är att de inte hade satt in något som ledde ut den fuktiga varma luften från bastun. Den gick i stället direkt upp i taket. Smaaart.

Det finns ingen som helst isolering i någon innervägg i hela huset så vi bor som i en stor resonanslåda. Alla ljud fortplantas verkar det som. Det sitter sladdar och åter sladdar på alla väggar. De har haft larm som inte längre funkar och det är till det som alla sladdar går. Varför har de inte dragit dem på vinden? Hur snyggt är det med 5-10 kablar brevid varandra på väggen? Vilket fantastiskt superhus vi har köpt!

Envis förkylning

Jag dras med en väldigt envis förkylning. Den vill aldrig släppa. Snorig och ont i huvudet har jag, men inte tillräckligt för att kalla mig sjuk ändå. Det är väl ändå det värsta, när man är så där halvdålig. För frisk för att vara hemma men för sjuk för att egentligen orka. Kan man inte bara vara antingen eller?

Dessutom känns det som om jag smort in ögonen med kräm. De är alldeles suddiga och känns geggiga fast de inte är det. Jag hoppas att det är förkylningen och inte mina nya glasögon det är fel på.

HiHi vad roligt

Ni har tydligen saknat mig...Vad glad jag blir. Tack snälla gulliga. Puss puss

fredag, februari 16, 2007

På begäran

Jag ska aldrig mer flytta. Det kan jag (nästan) lova. Fy bubblan vad jobbigt det var. Inte kan jag minnas att det var så jobbigt, och jag har ändå flyttat en heel del. Man minns väl det man vill kan jag tänka. Då hade jag ju inga barn heller att ta hänsyn till.

Efter allt trams med städningen så lyckades vi i alla fall flytta in på avsett datum. De hade lyckats städa, om än inte rent, så ändå hyggligt, och jag orkade inte bråka mer. Jag ville bara få flytta in. Det var trots allt rent på de viktiga ställena. Dessutom har jag fönsterputsingen tillgodo, som jag kan utnyttja när det passar mig, tex efter att de sopat gatorna i vår.

Vi lyckades få in alla väsentliga möbler och kartonger redan på tillträdesdagen så vi sov faktiskt där på en gång. Barnen hade vi tillfälligt lånat ut till sambons syster men de fick komma hem och sova i nya huset på kvällen. Lillgumman somnade på en gång men storebror hade svårt att komma till ro.

Sen tog det nästan två veckor innan vi hade fått över allt skit från gamla lägenheten. Sambon var mer än lovligt lat och smitande. Sen var det ju allt städande och målande i gamla lägenheten som tog en massa ork och tid. Vi orkade inte göra allt så lite fick vi betala ändå. Det är sjukt egentligen, hela den här VLU biten som Väsbyhem har infört. (Men det blir ett annat inlägg)

Nu är det i all fall klart. Nycklarna är lämnade och de nya har flyttat in så nu slipper vi det. Nu är det bara vårat nya hus att bry sig om.

Det kommer att bli så fint, tror jag, om hundra år eller så när vi samlat i hop tillräckligt med pengar att renovera för. Vi har massor av tankar och idéer, särskilt sambon, han kläcker nya tankar dagligen men alla är inte fantastiska om man säger så.

Vi har kommit i ordning bra. Allt är upppackat och sorterat utom en liten kartong med tavlor. Luften har gått ur mig lite grann just nu.

Vad kan jag säga om huset då? Enplansradhusvilla i vinkel. 110+30 m2. Liten pool på baksidan, stort trädäck runt omkring. Det är underbart att bo i ett plan. Plötsligt leker barnen på sina rum.

Det fanns en bastu i garaget från början men den har vi rivit ut för den var fuktskadad och under den var det mögel i golvet från ett rör som sprungit läck. Det luktade fukt i hela huset när vi flyttade in men den lukten är borta nu, den försvann med bastun.


Jag har börjat jobba också. Jag började den första februari. Det är helt otroligt, det känns som om jag aldrig har varit borta i från jobbet. Det var några nya barn, men de lärde man sig snabbt namnen på och sen var det precis som vanligt. Samma tjafs och samma gnäll. Samma surkärringar. Men det går bra. Det är faktiskt ganska skönt att komma hemifrån ett tag. Att få vara vuxen. Dessutom jobbar jag ju bara 2½ dag i veckan så det är inte särsklit synd om mig.

I övrigt har vi hunnit med att vara sjuka allihop, jag har väl klarat mig bäst, jag har bara varit sjuk den här veckan. Lillgumman har varit sjuk konstant sen vi flyttade in och sambon lika så. Det har varit jättjobbigt. Jag tror att det kanske är på väg att vända nu. Peppar peppar.

Nä nu orkar jag inte mer. Håll tillgodo med det här osammanhängande blogginlägget. Jag är för trött för att göra bra i från mig. Dessutom behöver jag väl öva mig lite efter min ofrivilliga bloggvila.

torsdag, februari 15, 2007

Tillbaka igen

Nu mina vänner, är jag äntligen tillbaka. Efter mycket om och men så har vi äntligen fått internet. Så nu ska jag blogga, j.vlar i mig vad jag ska blogga. Ska bara komma på nåt först...
Gadgeten innehöll ett fel