fredag, november 28, 2008

för väl

Men det var väl för väl att han äntligen åkte ut pojkvaskern. Jag menar Johan i idol...

ont

Har så förtvivlat ont nu. Kan knappt resa mig ur soffan. Tur att barnen sover.

slut

Är helt slut. Fortfarande inte riktigt klar... Men nu orkar jag inte mer. Det får räcka för idag. Det kommer ju en dag i morgon också. Nu ska jag mysa med barnen och titta på Barda.

pust


Nu har jag adventstädat halva huset...Det tog nästan 2½ timme. Hur ska jag orka med resten???



Neej

Nej, neeej, neeeeeej. Lillgumman låter som om hon håller på att bli våldtagen eller nåt liknande...

Anledningen? Jo, jag sa åt henne att hon måste tvätta händerna efter att hon varit på toa.

torsdag, november 27, 2008

skållad

Hällde precis ut hela min kopp med nykokt te över mig själv. Inte skönt alls. Tur att det inte kom på lillgumman åtminstone.

resonemang från lillgumman

jag äter mera yogurt, du får inte äta upp min yogurt, tjälek, för då kommer monstret och tar dej, att jag kan inte leka, emil kan inte äta mat, tjälek, matbajs e dumt hela tiden.

onsdag, november 26, 2008

som utlovat



Vigseln och hotellrummet. Fler bilder kommer senare

pust

Föreställ er att ha ett bowlingklot under skinnet på magen. Så smidig och lätt känns min mage just nu. Dessutom är den öm. Och i vägen.

Är helt slut nu efter en dag på vift. Satt i två timmar på vårdscentralen med lillgumman, de hade glömt att boka in vår tid vi hade fått så tillslut lyckades de klämma in oss mellan några andra patienter, fast då hade vi väntat över en timme. Mycket riktigt hade hon ju öroninflammation så det blev penicillin. På apoteket fick vi vänta ytterligare en dryg halvtimme. Måste faktiskt beundra min lilla tjej som så stoiskt fann sig i att vänta hela den här tiden. Nog för att hon var lite less på slutet men det var inget som blev outhärdligt. Vi fick inte lunch förrän klockan ett och då hade hon inte ätit sen frukosten vid sju. Lilla skruttan vad hungrig hon var.

Knappt hade vi hunnit äta klart förrän det var dags att hämta sonen på skolan och sen åka till MVC för kontroll. Barnen skulle med och lyssna på lillbrors hjärta. Allt var bra. Fast sonen tyckte inte att det var så "underhållande" som han uttryckte det.

Nu är jag och min kropp helt slut. Förkylningen gör väl sitt till också kan jag tro. Men just nu njuter jag av tystnaden och lugnet. Maken har tagit med barnen ut i pulkabacken för att utnyttja det sista av snön innan den försvinner. Vem vet den kanske inte kommer tillbaka...

ordet för dagen

Dumma mamma!



Jag älskar dig också gumman...

krasslig

Känner mig själv ganska hängig idag. Som en begynnande förkylning. Tung i huvudet, svid i näsan, rosslig i halsen. Dessutom har jag som träningsvärk i hela kroppen efter att jag ramladei förrgår. Måste ha sträckt mig överallt.

öronbarn

Ska till läkaren med lilltjejen i dag. Hon klagar på öronen på kvällarna. Pigg förövrigt men gnällig och orolig på nätterna. Vi får se...

måndag, november 24, 2008

kan inte hålla mig...

Känner mig så sur och ledsen just nu. Kanske ska julpynta bloggen lite och se om det piggar upp mig...

ramlat

Jag ramlade idag när jag skulle gå ned för en trappa på skolan. Duns rakt på svanskotan. Nu har jag ännu ondare än vanligt. Ingen fara med lillknodden som det verkar i alla fall, det härjas hej vilt i magen. Men läskigt var det.

Ibland tar orken bara slut

Min son... Jag älskar honom över allt annat men han är verkligen påfrestande. Han är ständigt missnöjd (mest på mig) och gnäller och skriker och trotsar oavbrutet. Jag försöker resonera med honom och han svarar så klokt men det sker ingen som helst förändring. Han skäller på mig hela tiden och inget jag gör är bra eller rätt. Idag bröt jag ihop i tårar efter konstanta utskällningar om allt och ingenting. Hur ska jag nå fram till honom? Känner mig som världens sämsta mamma.

hm

40 minuter sen middan och jag är hungrig...

orolig

orolig för maken också som är ute och kör uppe i Almunge och Knivsta idag i snökaoset. Hoppas han tar det lugnt.

Och jag skulle åka och handla men det får nog vänta till det lugnar sig...



Uppdatering: Han vände igen. Det var oplogat och en halvmeter snö och omöjligt att komma fram. Skönt

Snökaos

Vilket kaos det var när jag skulle lämna ungarna och då i synnerhet sonen i morse. På skolans vändplan och parkering hade ingen plogat på hela helgen så där låg minst 4 decimeter snö i drivor som folk försökt köra i dessutom. Det var bilar överallt och folk som gick och stod på vägen för de kunde inte gå på gångvägen för där var det också massor av snö. Ingen kom någonstans för alla fastnade i modden och det kom nya bilar som tryckte på bakifrån hela tiden. Snön föll obarmhärtigt och man kunde inte se ut genom sidorutorna för de var helt igensnöade. Jag fastande och efter mycket om och men flyttade sig folk så jag kunde backa och på ren tur körde jag inte in i någon. Det var omöjligt att se mer än nån meter framför och bakom sig. Herregud säger jag. Sonen fick jag lov att släppa av så han kunde gå in själv. Jag lovade att jag skulle komma in efteråt men jag hade ingen möjlighet till det och nu har jag jättedåligt samvete för att jag inte höll vad jag lovade. Tänk om han undrade var jag tog vägen och blev ledsen... Har försökt ringa skolan men det är bara telefonsvarare hela tiden...

söndag, november 23, 2008

hihi

Snart ska jag julpynta bloggen också. Men man får inte tjyvstarta, måste vänta...

bebislycka

Måste ju gratulera:

Kompispar 1 till Lukas,
Kompispar 2 till Gustav, och
Kompispar 3 till Ruben.

Det är ju en aning orättvist att jag ska vara tvungen att vara gravid alldeles själv nu i två månader till när ni har fått era små sötnosar. Men jag har ju min högt uppskattade kollega som sällskap i alla fall.

snölycka

Oj vad det har snöat i helgen. Det är bergis 3 decimeter ute. Löjliga familjen har givetvis varit i pulkabacken i flera timmar både i går och idag. Ungarna och maken har åkt ned och pulsat upp för backen säkert hundra gånger medan jag har stått nedanför och tittat på. (Mer än så pallar inte kroppen, de ska vara glada att jag ens följde med) Oj vilka trötta ungar jag hade sen, men rödrosiga och glada i alla fall. Dessutom har vi lyckats lura till oss lunch hos faster både i går och idag och det är ju alltid trevligt.

Nu sitter jag här och vilar mitt värkande bäcken och ryggslut, maken är ute och fodrar kring ytterdörren, sonen åker snowracer med kusinen och lillgumman tittar på film hemma hos faster. Ute faller mera snö och senare ska maken plocka ned jullådorna från vinden så att jag kan gå igenom och se vad som behövs uppdateras inför kommande helgens julpyntning. Roligt.

En bra helg, måste jag säga, även om kroppen är totalslut.

torsdag, november 20, 2008

försäljare

Var precis en sväng i centrum och blev då antastad av en sk försäljare. Just den här typen kom från citibank och ville ge mig ett visakort som var säkert från bedrägerier, som han påstod det. Jag lyssnade artigt och kom med motfrågor men jag sa inte att jag var intresserad. Han ville absolut ha min adress så att han kunde skicka detta förmånliga kort till mig, och det skulle vara kostnadsfritt i ett halvår. (Fast det sa han inte förrän jag frågade) Hur som helst så bestämde jag mig tillslut för att jag inte var intresserad och sa det till honom. Men då började trakasserierna. Han ville verkligen inte släppa mig och absolut inte gå med på att jag inte var intresserad. Han försökte på alla vis hålla mig kvar och förklarade gång på gång varför det var så viktigt och att jag skulle bli så lurad av alla bedragare om jag inte genast fick detta kort i min hand. Han hade full förståelse för och respektrade att jag inte ville ha ett kreditkort men... osv Det spelade ingen roll hur många gånger jag sa nej. Han gav sig inte. Tillslut blev jag tvungen att titta honom i ögonen och säga; Nu har jag varit trevlig och sagt nej på ett trevligt sätt minst 15 gånger men du vill inte lyssna eller respektera mitt svar så nu tänker jag bara gå. Och så gjorde jag det. Han ropade efter mig när jag gick. Vad hörde jag inte men det spelar ingen roll.

Hur ska man kunna bemöta dessa människor? Jag vill inte vara otrevlig och ignorera dem när de kommer fram till mig men jag har ju tydligen inget val, eftersom de ändå inte tänker lyssna på mig. Åh vilken människa.

lördag, november 15, 2008

förlåt

Idag är jag visst en riktig tjurkärring. Tur att jag ska gå och sova snart.

bahh

Skitprogram på tv. Ingen choklad och maken har övergivit mig verkar det som. Han gick över till sina föräldrar för säkert två timmar sen och sen dess har jag inte sett till honom. Kroppen värker och är rastlös och jag mår illa för jag har ätit för mycket popcorn.

Skitlördag.

--------

orkar inte idag.

Gaaah IRRITERAD

Gud vad irriterad jag är. Allt är fan sönder i det här huset. Hälften av alla ungarnas filmer är repiga och ofungerande, fjärrkontrollen till playstation funkar inte, fjärrkontrollen till digitalboxen funkar bara på utvalda knappar, datorn är seg som sirap, dvdn är helt paj. Ungarna bara gnäller och dräller saker omkring sig. De är inte rädda om nånting. Hela morgonen har de dessutom suttit och mumsat i sig resterna av fredagsmyschipsen så nu är det chips i hela soffan och fettfläckar över hela vardagsrumsbordet. Ska jag behöva skaffa ett låsbart skåp och lägga skiten i eller???

Jag vaknade på ett ganska gott humör men det är som bortblåst plötsligt. Ingenting är det på tv heller.

Usch vad sur jag är, hoppas alla håller sig undan ett tag.

fredag, november 14, 2008

åååhh

Varför är det ingen som skriver några blogginlägg för? Här sitter ju jag och har tråkigt. Bara Denise hade uppdaterat sen sist jag var inne.

torsdag, november 13, 2008

godkänd

Försäkringskassan ringde. De har beviljat min havandeskapspenningsansökan på halvtid. Eftersom jag är sjukskriven på heltid till förlossningen så går sjukskrivningen före så det är därifrån som jag får pengarna. De ville bara ringa och berätta att de handlagt min ansökan och beviljat den ialla fall även om det i praktiken inte innebär någonting. Men detta innebär också att de godkänt min sjukskrivning och att jag inte behöver oroa mig. Gud vad jag är lättad.

onsdag, november 12, 2008

bästa kommentaren

Sonen var på rutinläkarundersökning i dag på skolan. Läkaren skulle kolla om testiklarna trillat ned i pungen och klämde lite försiktigt varpå sonen säger;
- De måste ha trillat ned för jag känner i alla fall inga kulor som rullar runt i magen.

ullabella

Nu har jag utfört mitt uppdrag som sekreterare i samfällighetens styrelse och skrivit färdigt protokollet från mötet i går. Duktig UllaBella

tisdag, november 11, 2008

Vet ni vad???

Snart får man julpynta. Hi Hi mys.

man vad sjutton

Att man ska få så himla ont bara för att man promenerar lite på sin bröllopsdag, jag fattar inte. Det är ju dessutom två dagar sen som jag gjorde det, då borde ju kroppen ha återhämtat sig tycker jag. Värker i ryggen och svanskotan och bäckenet och jordens träningsvärk i smalbenen. Täningsvärken kommer sig väl av av chocken kroppen fick av att överhuvudtaget röra sig i helgen antar jag, det och det faktum att jag hade stövlar med klack nästan hela dagen. Men vill man va fin får man lida pin säger de ju.

måndag, november 10, 2008

jaha

Nu är man en gift kvinna då... Det känns inget annorlunda alls.

Vi hade i alla fall otroligt mysigt. Allt gick jättebra. Vigseln gick som smort. Vigselförättaren var urgullig och ceremonin var fin. Den var kort men vacker och det var tur för jag hade svårt att inte börja gråta. Lunchen var fantastisk. Eva som gjort cateringen hade gjort ett otroligt jobb, allt var jättevackert och jättegott.

Efteråt lämnade vi barnen hos faster och stack in till gamla stan och bodde på hotell. Jättemysigt. Champagne och choklad på rummet, bastun bokad på kvällen, ut på stan och promenerade runt och åt en god middag på restaurang och sedan hem och mös på rummet. Vi somnade tidigt, vi var båda hemskt trötta. Det var underbart. Att bara få vara vi och bara mysa med varandra.

Igår gick vi upp och åt smarrig hotellfrukost och sedan gick vi en repa på stan innan vi gick på bio och såg Arn. Efter bion längtade vi hem till barnen och mysbyxorna. Det var precis lagom för oss. Vi skrattade åt det, att vi båda egentligen trivs bäst hemma. Vi har inte så många gemensamma fritidsintressen men vi är båda lika hemmakära. För oss båda är höjdpunkten att bara få krypa upp i soffan och mysa med barnen. Välkommen hem sa jag till min man när vardagen slog emot oss på en gång med gnällande och bråkande ungar.

Jag är nöjd och lycklig. Det kommer nog en och annan bild lite senare.

fredag, november 07, 2008

skallevärk

Nu har jag ont i huvudet!!! Om det beror på tårar eller stress vet jag inte, förmodligen lite av varje. Känner mig inte nervös men kanske är jag det ändå, lite spänd i alla fall.

Lokalen är dukad och pyntad till tänderna, blev fint faktiskt trots små medel. Allt behöver inte kosta skjortan. I kväll ska jag måla naglarna och sen göra absolut ingenting, allt är redan förberett och klart. Jo okej, jag ska stryka blivande makens skjorta också som jag lovat mot en massage.

Vi får se om det blir några bilder, jag är inte särskilt förtjust i att vara med på bild och än mindre att synas på nätet men det finns väl annat man kan fota.

Önska mig lycka till och håll tummarna för att ingen mer blir sjuk...

BESVIKELSE

Min syster kan inte komma. Hon ringde nyss. De kom hem från egypten igår och nu är de jättedåliga i magen och kan inte sätta sig i bilen och bila ända ifrån malmö.

Nu är jag ledsen. Känns skittrist. Vi träffas så sällan ändå och jag hade verkligen sett fram emot att träffa henne i morgon och nu går inte det.

torsdag, november 06, 2008

2 dagar kvar

Två dagar kvar och sen ska jag tydligen byta efternamn, hur i hela friden ska jag komma ihåg det??? Jag hade ju kunnat välja att ha kvar mitt gamla men barnen undrar varför vi inte heter samma så jag veknade...

Hur som helst så är det mesta förberett och klart nu. Ska till lokalen i morgon och duka och göra fint bara, och sen är det klart.

Börjar bli lite nervöst, tänk om det inte blir som jag har tänkt mig... I och för sig har jag medvetet låtit bli att tänka mig saker i förväg, men lite förväntningar har man ju...

måndag, november 03, 2008

läs(o)kunnig

Sonen sitter och skriver önskelista till jul. Pappa säger bokstäverna och sonen skriver dem. Sedan ber pappan honom att läsa sista ordet (spel) Pappa ljudar bokstav för bokstav, sonen tittar förundrat på honom och gissar; Sill?

på min tid

På min tid var en fjortis en ungdom av yngre karaktär, en sådan man helst inte såg till på krogen för de var så barnsliga. En fjortonåring rent av.

Nu för tiden, har jag fått lära mig, är tydligen en fjortis en mycket blonderad och sminkad tjej.

Man är antingen fjortis eller emo har jag förstått.

En emo är tydligen svartklädd och har svart kring ögonen, en del skär sig också.

Det är att föredra att vara fjortis tydligen.

Jaha, där ser man...

Jajamen

Ni har gissat helt rätt. På lördag gifter vi oss.

uppdrag utfört

Dagens mission bestod i att ta sig till affären och storhandla. Detta är nu avklarat så nu ska jag lägga upp mina trötta ben och vila min värkande rygg i ett par timmar innan illbattingarna ska hämtas. Tänk att det ska vara så ansträngande att handla lite grann...

lördag, november 01, 2008

bortrövad

Sambon är bortrövad med anledning av lördagen så här sitter jag för andra kvällen i rad ensam och övergiven och har inget att göra. I går såg jag Sex and the city filmen och inbillade mig i min enfald att det skulle finnas nåt på datorn att titta på idag också men det verkar inte som att det är fallet. Får väl ägna lördagen åt att swappa mellan alla 40 skitkanalerna istället. Saknar min älskling.

istiden

Hmm, jag har funderat...

För en massa tusen år sedan var hela världen (typ) täckt av is. Istiden kallades det, eller hur? Okej, sen har isen i sakta mak smält och ersatts av barmark där vi nutida människor lever och krigar och hittar på dumheter, eller hur? Okej, det är en helt naturlig process som vi inte har lämnat någon större uppmärksamhet, vi tycker till och med att det är bra för annars skulle det vara hemskt kallt när man går barfota, eller hur? Men nu har vi plötsligt insett att isen fortsätter att smälta och att den plötsligt en dag kommer att ta slut. Det är väl egentligen ingen överrasking, är det? Varför blir folk så himla upprörda över det? På dem verkar det som det vore ett helt nytt fenomen helt skapat av oss slarviga människor som inte bryr oss om att sortera sopor, när det egentligen har pågått hela tiden... Jag fattar inte, man kan väl inte hindra naturens gång, eller?
Gadgeten innehöll ett fel