onsdag, november 26, 2008

pust

Föreställ er att ha ett bowlingklot under skinnet på magen. Så smidig och lätt känns min mage just nu. Dessutom är den öm. Och i vägen.

Är helt slut nu efter en dag på vift. Satt i två timmar på vårdscentralen med lillgumman, de hade glömt att boka in vår tid vi hade fått så tillslut lyckades de klämma in oss mellan några andra patienter, fast då hade vi väntat över en timme. Mycket riktigt hade hon ju öroninflammation så det blev penicillin. På apoteket fick vi vänta ytterligare en dryg halvtimme. Måste faktiskt beundra min lilla tjej som så stoiskt fann sig i att vänta hela den här tiden. Nog för att hon var lite less på slutet men det var inget som blev outhärdligt. Vi fick inte lunch förrän klockan ett och då hade hon inte ätit sen frukosten vid sju. Lilla skruttan vad hungrig hon var.

Knappt hade vi hunnit äta klart förrän det var dags att hämta sonen på skolan och sen åka till MVC för kontroll. Barnen skulle med och lyssna på lillbrors hjärta. Allt var bra. Fast sonen tyckte inte att det var så "underhållande" som han uttryckte det.

Nu är jag och min kropp helt slut. Förkylningen gör väl sitt till också kan jag tro. Men just nu njuter jag av tystnaden och lugnet. Maken har tagit med barnen ut i pulkabacken för att utnyttja det sista av snön innan den försvinner. Vem vet den kanske inte kommer tillbaka...

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel