onsdag, juni 28, 2006

VÄLKOMNA PÅ FEST

Välkomna på min tjugotioårs, eller 5 års jubileet av min 25 års dag på lördag klockan 18. Medtag ett glatt humör och lite alkohol så fixar jag resten.

Jag bor hemma hos mig. Det är lätt att hitta. Det är huset som ligger emellan det som ligger till höger och det som ligger till vänster. Ring om ni går vilse, jag har både mobil och hemtelefon så jag svarar garanterat.

Jag önskar mig massor av finfina och svindyra presenter.

Vi ses på lördag. Kram kram.

Jaaaa

Det gick. Fan va bra jag är. Tack Net för hjälpen
4 dagar kvar....

tisdag, juni 27, 2006

jag är så j.la smart!!!

Nu fattar jag, alldeles av mig själv. Jag är så j.la smart. Ingen är så smart som jag tralalala. Nu ska jag klura ut hur man får till ett foto oxå. la la la, tra la la, ha ha ha *Ler stooort och dansar runt*

usch vad jag är osmart

nu har jag suttit i över en timme och försökt förstå hur jag ska få till flera länkar, men jag har fortfarande inte en susning. Istället försökt jag då lägga in en bild i presentationen men jag fattade inte det heller. Jag begriper inte när det står på engelska och jag begriper inte alla konstiga ord. Gud vad jag måste vara korkad. Jaha, och där såg jag mitt själförtroende flyga iväg ut genom fönstret oxå...

kan nån hjälpa mig???

Totalt oteknisk som jag är skulle jag behöva lite hjälp. Hur gör jag om jag vill lägga till fler länkar än de förinställda? Hur gör jag om jag vill byta namn på kommentarerna, alltså att de heter nåt annat än kommentarer? Hjälp snälla och förklara som om jag vore tre år gammal.
5 dagar kvar...

lördag, juni 24, 2006

vm fotboll

Var det nån som på allvar trodde att sverige skulle vinna över tyskland??? Inte jag i alla fall.

Eric räddar årets midsommar

Årets midsommar hotade att bli ett rejält fiasko redan från början. Redan på torsdagen började jag oroa mig för att vi inte hade lyckats få tag på några jordgubbar. Tänk om de inte stod och sålde några längs vägen heller, när vi skulle åka på fredagsmorgonen???

Nåväl, natten infann sig. Dottern somnade sött i sin säng redan vid 19.30, jag borde ha anat något redan då men inte... Hon vaknar till vid 11 men somnar om efter en liten sipp. Jag faller i säng vid 12 snåret och 00.45 vaknar jag med ett ryck av att lillgumman gråter. Upp och amma och söva om. Det är bara det att ungen somnar inte. Jag håller på i en och en halv timme innan jag gråtfärdig lämnar över till sambon. Inte heller han lyckas utan vi byter igen. Då kommer sonen inspringande och lägger sig brevid pappa. Klart att inte han heller kan sova om lillasyster bara skriker.

Tillslut somnar hon och jag faller i dvala...I 30 minuter, sen vaknar hon igen. och så där höll det på till klockan 6 då sambon äntligen gick upp med ungskrället. Väl uppe håller hon låda i en timme innan hon somnar i vagnen. I en timme lyckas jag få lite sömn innan sonen vaknar och tycker att det är dags att gå upp.

Med en aning grusiga ögon går vi upp och börjar förbereda för avfärd. Fattas nu bara att vi inte får tag på jordgubbar heller.

Det gjorde vi dock och vi åker vidare med två välfyllda men svindyra askar ljuvligt doftande och härligt röda gubbar.

Långt kom vi inte förrän sonen började klaga på ont i magen. -Det kan vi inte göra nåt åt, sa vi. -Försök sov en stund så ska du se att det går över. Det ville dock inte sonen höra talas om utan han gnällde hela vägen till Brottby. När vi så precis kör in på motorledspåfarten kaskadkräks ungen över hela baksätet. Det formligen sprutar ur honom och det rinner längs sätet ned på mattan och in under bilstolen. Eftersom vi är på en motorled finns det ju inget annat att göra än att fortsätta till Roslagsstoppet. Jag hoppar bak och försöker torka det värsta och rädda det som räddas kan.

Jag suckar uppgivet och ljudligt, men just då i det ögonblicket spelar de Eric Gadd på radion och jag känner att kanske är det inte så illa ändå, kanske blir det bra trots allt. Det är kanske inte magsjuka utan nåt annat och kanske får vi trevligt trots sömnbrist och stinkande bil.

Och mycket riktigt, trots att jag fick torka spyor i säkert en halvtimme och att jag inte hade sovit mer än ca 2 timmar på hela natten blev det en ganska trevlig dag. Sonen kräktes inget mer utan frågade efter jordgubbar direkt efteråt. Dottern somnade in i vagnen när vi kommit fram och tog igen hela nattens sömn där. Vi åt god mat och dansade traditionsenligt runt midsommarstången. Jag stupade i säng redan vid 22 tiden men det gick bra det med.

10 saker att hata med midsommar

1. Att jordgubbarna är så förbannat dyra
2. Fulla människor
3. Myggor
4. Att vara nykter när alla andra inte är det
5. Dansa runt stången
6. Fästingar (fast de hatar jag alltid)
7. Spyor
8. Snaps
9. Regn (alltid kommer det väl några droppar)
10.Myggor

10 saker att älska med midsommar

1. jordgubbar
2. solsken
3. jordgubbar
4. blommor i håret
5. att träffa folk
6. äta god mat
7. jordgubbar
8. tårta med jordgubbar
9. åka båt
10.Jordgubbar

onsdag, juni 21, 2006

Att fylla trettio

Det är okej, det känns bra nu. Jag har förlikat mig vid tanken, nästan. Jag fick lite på pälsen i en kommentar nyss. Man ska tydligen inte ha åldersnojja, det är inte konstruktivt och det är inte värre att fylla 30 än 29. Jag veeet. Det är bara själva tanken på att bli gammal. Alla blir ju äldre om jag blir det så att säga. Om jag fyller 30 så fyller pappa 60, och det betyder att han blir gammal och det skrämmer mig. Jättemycket.

11 dar kvar...

jaha

Okej,jag ska fylla 30, so what. Det har ju många gjort före mig och ingen har dött av det. Nä de allra flesta överlever och verkar ganska lyckliga ändå.

Jag antar att det jag egentligen är rädd för inte är att fylla 30 utan att det faktiskt bara är tio år kvar till jag fyller 40. Jag menar, om dessa 30 år har gått så här fort, hur fort ska det då inte de nästa 10 åren gå???

tisdag, juni 20, 2006

tankar en sen kväll

Oavgjort i fotbollen Sverige - England 2-2. Det var ju trevligt, men bryr jag mig egentligen? Finns det nånting i mitt liv som blir vare sig lättare eller bättre av att det blev ett hyggligt resultat i en simpel fotbollsmatch? Nä, knappast.

Livet suger.

Jag vet att jag borde vara tacksam. Jag har mycket att glädjas över men ibland blir man bara deppig värre och faller ned i nån slags djup självömkan som är snudd på omöjlig att ta sig ur. Stackars stackars mig.

På min vanliga bloggrunda ikväll inser jag att mina vänner här på nätet som jag så flitigt besöker är för mig kompletta främlingar. När man läser deras bloggar får man för en stund en känsla av samhörighet och kamratskap och man känner sig som en i gänget. Känslan är bedräglig. Det är inte sanning. Alla är främlingar och vi vet inget om varandra även om man blottar sitt innersta i bloggen.


Gammal börjar jag bli. Nedräkning pågår för fullt nu. Det är exakt 12 dagar kvar nu. Om ynka 12 sketna dagar lämnar jag min ungdom bakom mig och äntrar det magiska talet.....tjugotio. Kan inte förmå mig att säga det ännu. Kanske kommer det en dag när det inte känns som världens undergång men just nu...nej.


Fattig som en kyrkråtta. Som föräldraledig blir man knappast rik. Lägg till det en sambo som varit sjukskriven och får en minimal sjuklön denna månad så kan man tänka sig standarden på middagarna den här månaden. Med dessa miljoner ska man då oxå bjuda nära och kära på fecke om 11 dar...Kul. Tur man har en snäll mamma.

Gnäll gnäll gnäll. Nu känns det lite bättre. Ska sussa nu, så tar vi nya tag i morgon.

söndag, juni 18, 2006

vad är det med sport?

Har precis avslutat min sedvanliga bloggrunda och slås av att åtminstone hälften av blogginläggen handlade om fotbollsVM. Inte så märkligt kanske med tanke på rådande tävling men det jag förundras över i sammanhanget är hur det får folk att liksom helt tappa koncepterna.

En börjar skika könsord och bada i fontäner i rena glädjeyran. En annan börjar nästan gråta för att det blir mål. Hur som haver är det, som det verkar, bara sport och då framför allt landskamper som gör att folk i allmänhet blir helt till sig och börjar bete sig på ett, för dem, helt annorlunda sätt.

Själv begriper jag inte tjusningen med det hela. Visst okej, det kaaan vara spännande med matcher men att det utlöser en sådan hysteri det begriper jag inte.

torsdag, juni 15, 2006

Att man aldrig lär sig

Man ska aldrig: skåda given häst i munnen, kasta sten i glashus, måla fan på väggen och alla andra passande ordspråk. Jag glömde visst säga peppar peppar ta i trä. Nu ligger nyss nämnda gullunge och jollrar som besatt och tycker att livet verkligen vore toppen om hon fick komma upp och leka en stund till. Hur var det nu med att hon sov sött till fram på småtimmarna?

Det är härligt

När allt bara faller på plats, då känns livet härligt. Från det att Julia föddes var hon en liten kvällsuggla. Det gick bara inte att få henne att sova förrän framåt tolvsnåret. Nu har det äntligen vänt. I en månads tid har hon nu somnat redan vid 8 tiden på kvällen och sover gott till fram på småtimmarna. Då vaknar hon för en liten sipp och sover sen gott till 7-8 på morgonen. Synd bara att inte storebror kan anamma den sovrutinen...

tävling

Nu har jag skickat in en motivation om varför just jag ska vinna biljetter till depeche modes konsert den 7 juli. Hoppas hoppas hoppas.

onsdag, juni 14, 2006

usch

idag vill jag ha semester från mammarollen. Inget särskilt har hänt, det känns bara som jag behöevr en stunds egen tid.

måndag, juni 12, 2006

Varmt

Det är varmt. Otroligt varmt. Så varmt att jag tom överväger att ta ett bad - i sjön- i juni - har aldrig hänt förr.

Jag är en sån som aldrig, och då menar jag aldrig, badar om det inte är minst 25 grader i vattnet. Nu var det tydligen ca 21 grader och jag kunde faktiskt ha hoppat i om jag bara haft en baddräkt. Då är det varmt.

söndag, juni 11, 2006

livet är uuunderbart

Kan det bli bättre än så här?

Solen skiner, himlen är blå. Det är 28 grader varmt.

Vi har ätit grillat med zatsiki.

lördag, juni 10, 2006

Fotbolls Vm

Har svårt för fotboll. Jättesvårt. För det första begriper jag inte reglerna (har aldrig brytt mig om att lära mig dem i och för sig). För det andra begriper jag inte hur 22 personer som jagar en boll på en yta stor som överkalix kan framkalla något som helst intresse från någon. Storleken på spelplanen gör ju att man, för att kunna hänga med i spelet och få en överblick, är tvungen att filma så otroligt långt ifrån, vilket i sin tur leder till att spelarna får storleken av myror på TV-rutan. Därmed ser man inte vem som är vem och knappt vad de sysslar med heller.

Dessutom förstår jag inte hur det kan vara så otroligt svårt att få in bollen i mål. Jag menar, hur svårt är det egentligen att sparka in en boll i en ruta stor som en ladugårdsvägg? Jättesvårt tydligen och detta ska man då titta på i över en och en halv timma???

Jag säger;Nej tack. Jag har nog nåt annat för mig.

fredag, juni 09, 2006

vissa människor...

Eftersom jag ofta besöker ett diskussionsforum här på nätet har jag nu vid ett flertal tillfällen reflekterat över hur lätt folk har att mobba folk de inte ens känner.

Vad är det som gör att människor så gärna vill trycka ned en annan och såra henne? På detta forum är det isynnerhet en tjej som ideligen blir utsatt för allehanda påhopp. Hon verkar lyckligtvis vara en stark tjej som verkar ha skinn på näsan, men jag kan ändå tänka att det gör ont i själen på henne när hon aldrig blir lämnad ifred.

Det "lustiga" är att så många hänger på detta "troll" som alltid skapar mobbingtrådarna. Vissa vill försvara och vissa vill det inte. Likväl är all uppmärksamhet i det här fallet som energi åt de meningslösa diskussionerna. Om alla istället bara ignorerade inläggen så vore jag övertygad om att de skulle självdö rätt omgående. Hur kul är det att mobba någon om man inte får något som helst gensvar???

Kom åtminstone ihåg jordgubbarna

Jag är läskigt förvirrad just nu. Skulle gå till affären och handla mjölk, socker, ägg, och jordgubbar. Jag skulle dessutom lämna tillbaka en film på videobutiken.

Efter några turer ut och in genom ytterdörren (man kan ju inte komma ihåg allt man ska ha med sig på en gång) kommer vi så iväg, lillfia i barnvagnen och sonen på cykel.

Väl framme vid affären letar jag febrilt efter nycklarna så att jag kan låsa cykeln. De finns ingenstans. VAR ÄR DE??? Jag hoppas att de är hemma, men jag kan lika gärna ha tappat dem för jag har inget minne av att ha låst dörren hemma. Nåväl, det visar sig när jag kommer hem. Var är nu filmen jag ska lämna tillbaka???? Kvar hemma. Okej den får sambon lämna sen. Nu handlar vi.

Handla handla, la la la.

Väl hemma upptäcker jag: Nycklarna sitter i dörren och filmen ligger på yttertrappen. Handlat har jag gjort men istället för mjölk, ägg, socker och jordgubbar har jag handlat jordgubbar, smör och bröd. Ja ja, jag kom åtminstone ihåg jordgubbarna!

Undrar var mina tankar befinner sig idag???

det var väl för väl

http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,839238,00.html


Så fick de långa straff ändå. Det finns hopp om rättvisa trots allt.

sömn

Märkligt att man innan man fick barn var så beroende utav sömn. Då kunde man ju inte funka normalt om man inte fick 8 timmars sömn i ett sträck på en natt. Nu är man ju lycklig om man lyckas sova en timme i sträck. Visst i början var man ju lite mosig men nu går det ju himla bra tycker jag.

Vad gör det att man glömmer viktiga möten eller att man ställer mjölken i skafferiet eller skrapar av resterna i diskmaskinen och lägger disken i sopkorgen. Vad gör det att den förut alltid lika välorganiserade Caroline plötsligt har bytts ut till ett lallande pucko som knappt kan få ur sig en begriplig mening.

Nä vad gör egentligen det? Jag har ju mina två älskade barn. De är hela och rena och välmående så jag måste väl göra någonting rätt. Trött? Vad är det, det har jag glömt hur det känns att vara, men på sistone har omvärlden varit lite suddig...

torsdag, juni 08, 2006

Saker som övergår mitt förstånd.

Efter att ha tittat på nyheterna slår det mig att det är många saker som jag inte förstår mig på.

Könsstympning. Hur kan man som förälder medvetet skicka sin dotter till ett annat land och låta könsstympa henne? Hur kan man vilja åsamka henne sådan smärta? Hur kan detta år 2006 fortfarande hända?

Bobbyfallet. Hur är man funtad som morsa när man låter sin sambo utsätta ens lille son för en sådan systematisk misshandel. Varför tar man inte ungen och sticker? Det är ens förbannade skyldighet som förälder att skydda sitt barn till varje pris. Hur kan man sedan tro att hon var tvingad att göra det? Under den långa tiden det pågått antar jag att det funnits miljoner tillfällen då hon kunnat ta honom och stuckit därifrån. Nej det resonemanget köper jag bara inte. Hoppas de båda döms till långa straff.

Könskvotring/Gubb-böter. Tydligen ligger det som förlag att införa ”gubb-böter” om en styrelse inte har 40% kvinnliga medlemmar. Vad är det för kvalificerat skitsnack? Jag skulle aldrig vilja ha en tjänst bara för att jag var kvinna. Jag vill ha den för att jag är mest lämplig/erfaren/utbildad. Det är ju skrämmande om en massa kvinnor tillsätts i styrelser ”bara för att”. Kan man då lita på att företagen sköts på tillfredställande sätt? Nej anställ den som är mest lämpad.

Att använda levande djur som slagpåsar när du övar upp din kamphund. Tydligen har djurstölderna ökat på sistone. Olika sorters djur stjäls men i synnerhet valpar som man har lämnat utanför affären. Dessa djur använder sedan tjuvarna till att låta sina kamphundar öva sig i kamp på. De biter ihjäl dem med andra ord. Hurdan är man då som människa? Hur mycket empati är man utrustad med? Hur beter man sig gentemot människor?

onsdag, juni 07, 2006

Det går för fort!!!

jag hinner inte med. Alldeles nyss var man gravid - stor och svullen - och önskade att man skulle föda nångång så att man kunde bli lite normal igen.

Nu har det redan gått fyra månader och lillflickan ligger här och ålar runt på golvet. Än så länge inte särskilt medvetet men det är bara en tidsfråga. Dessutom har man redan börjat med smakportioner. Borta är den pyttelilla bebis man höll i sina armar för blott 4 månader sen, borta är det lilla pyre som sög sig fast som en igel vid ens bröst. Nu ska det vankas gröt och potatis -kanske inte istället, men åtminstone också.

På ett sätt vill jag inte att bebistiden ska försvinna, men samtidigt är det ju så skönt...

hur har man tänkt egentligen?

Hur tänkte jag när jag valde att bli gravid och få barn just i år???

I år fyller jag 30. I år fyller nästan alla mina kamrater 30. I år har jag inga pengar, kan inte köpa några fina presenter och jag kan inte dricka alkohol eftersom jag ammar.

Hur tänkte jag? Tänkte jag överhuvudtaget?

det bästa med bloggar

är att man hittar så mycket bra. Har precis hittat Alexi Murdoch. Såååå bra. Har inte lärt mig länka än så tyvärr får ni inte höra.

????????

HM lanserar en ny jeansmodell.

Den ska heta Fit Sliq.

Genomtänkt???

tisdag, juni 06, 2006

välkommen till gnällriket

Min förstfödda har jag tydligen fått för mina synder, det är en sak som är klar. Jag har aldrig varit utrustad med särskilt mycket tålamod så jag antar att sonen har blivit som han blivit för att hjälpa mig att stärka tålamodet, eller jag vet inte, han påfrestar det i alla fall.

Gnäll gnäll gnäll, det är det enda som förekommer här hemma. Det spelar ingen roll vad det gäller, allt måste begnällas.

Bästa kompisen fyller år i dag.
-VARFÖR FYLLER HAN ÅR FÖRE MIG????
(Sonen fyller på fredag)
-Men snälla, du fyller ju om tre dagar, titta här i almanackan.
- MEN DÅ FÅR JU HAN KALAS FÖRE MIG
- Ja, men på fredag får ju du ha kalas och inte han.
- MEN DÅ FÅR JU HAN PRESENTER FÖRE MIG
- Ja men på fredag får du presenter och inte han.
- GNÄLL GNÄLL GNÄLL

Sen skulle han ta presenten och gå dit. Gnället startar omedelbart när han ser vad vi köpt.
- EN SÅN VILL JAG OXÅ HA, HAN HAR REDAN EN SÅN.
-Men vem vet du kanske oxå får en sån när du fyller år
- MEN JAG VILL HA EN SÅN IDAAAAAG, DU MÅSTE KÖPA EN I DAAAAG.
För att slippa gnället tar jag fram en likadan
- Men nu får du ingen när du fyller år.
- MEN NU HAR JU HAN TVÅ OCH JAG HAR BARA EEEEN, JAG VILL OXÅ HA TVÅÅÅ

- NÄÄÄ NU RÄCKER DET!!!! NU ÄR DU TYST ANNARS TAR JAG TILLBAKA DEN OCH SÅ BLIR DU UTAN PRESENTER NÄR DU FYLLER ÅR!!!

Äntligen lugnar han ned sig...

måndag, juni 05, 2006

grrr grannar

Inatt har varit en natt utan dess like. Mina nyinflyttade grannar på andra sidan väggen har gjort sig hörda, skulle man kunna säga.

Vid ett flertal tillfällen under de veckor som gått sen de flyttade in har vi fått stå ut med ett rasande dunka dunka närhelst under dagen (varför kan inte alla ha samma musiksmak som jag?) Det kan man leva med så länge det pågår under dagtid, men igår så brakade hela helvetet löst.

Trött som en zombie faller jag ned på min kudde vid 23 snåret och sover gott i säkert en timme, sen väcks jag av ett avgrundsvrål utifrån följt av ett gapskratt och ytterligare några illvrål, det lugnar ned sig och jag somnar om. Då vaknar lillgumman och vill ha mat, upp och amma. Somnar om återigen för att en liiiten stund senare åter väckas av gastanden och skrik. Då ledsnar sambon, han flyyyger ur sängen och sliter upp fönstret och vrålar; HÅÅÅLLL KÄFTEN innan jag kommer och slår in den på er.

Äntligen lugnar det ned sig, i fem minuter. Sen börjar de springa och hoppa inne i lägenheten så att väggarna skallrar inne hos oss, klockan är nu uppskattningsvis två på natten. Mitt i detta sätter de dessutom på dunkadunkamusik på högsta volym.

Vid tretiden är både jag och sambon klarvakna och skitless. Efter en duns som vi inte vill veta ursprunget av hoppar sambon av ilska och stampar över till grannarna och bultar på dörren. Musiken upphör omedelbart, men ingen kommer och öppnar. Jag hör honom ropa att de ska öppna dörren men ingen kommer. Efter det blir det äntligen lugnt, men då är vi båda klarvakna och kan inte somna om. Sambon intar soffläge och glor på det som bjuds vid halvfyra tiden på natten och jag blir återigen tvungen att gå och amma. Sedan lyckas jag somna en liten stund i allafall ända till lillgumman vaknar vid 5 och tycker att livet är toppen och ska upplevas i vaket tillstånd.

Låt säga så här: Idag är vi en aning pömsiga.
Gadgeten innehöll ett fel