välkommen till gnällriket

Min förstfödda har jag tydligen fått för mina synder, det är en sak som är klar. Jag har aldrig varit utrustad med särskilt mycket tålamod så jag antar att sonen har blivit som han blivit för att hjälpa mig att stärka tålamodet, eller jag vet inte, han påfrestar det i alla fall.

Gnäll gnäll gnäll, det är det enda som förekommer här hemma. Det spelar ingen roll vad det gäller, allt måste begnällas.

Bästa kompisen fyller år i dag.
-VARFÖR FYLLER HAN ÅR FÖRE MIG????
(Sonen fyller på fredag)
-Men snälla, du fyller ju om tre dagar, titta här i almanackan.
- MEN DÅ FÅR JU HAN KALAS FÖRE MIG
- Ja, men på fredag får ju du ha kalas och inte han.
- MEN DÅ FÅR JU HAN PRESENTER FÖRE MIG
- Ja men på fredag får du presenter och inte han.
- GNÄLL GNÄLL GNÄLL

Sen skulle han ta presenten och gå dit. Gnället startar omedelbart när han ser vad vi köpt.
- EN SÅN VILL JAG OXÅ HA, HAN HAR REDAN EN SÅN.
-Men vem vet du kanske oxå får en sån när du fyller år
- MEN JAG VILL HA EN SÅN IDAAAAAG, DU MÅSTE KÖPA EN I DAAAAG.
För att slippa gnället tar jag fram en likadan
- Men nu får du ingen när du fyller år.
- MEN NU HAR JU HAN TVÅ OCH JAG HAR BARA EEEEN, JAG VILL OXÅ HA TVÅÅÅ

- NÄÄÄ NU RÄCKER DET!!!! NU ÄR DU TYST ANNARS TAR JAG TILLBAKA DEN OCH SÅ BLIR DU UTAN PRESENTER NÄR DU FYLLER ÅR!!!

Äntligen lugnar han ned sig...