fredag, februari 16, 2007

På begäran

Jag ska aldrig mer flytta. Det kan jag (nästan) lova. Fy bubblan vad jobbigt det var. Inte kan jag minnas att det var så jobbigt, och jag har ändå flyttat en heel del. Man minns väl det man vill kan jag tänka. Då hade jag ju inga barn heller att ta hänsyn till.

Efter allt trams med städningen så lyckades vi i alla fall flytta in på avsett datum. De hade lyckats städa, om än inte rent, så ändå hyggligt, och jag orkade inte bråka mer. Jag ville bara få flytta in. Det var trots allt rent på de viktiga ställena. Dessutom har jag fönsterputsingen tillgodo, som jag kan utnyttja när det passar mig, tex efter att de sopat gatorna i vår.

Vi lyckades få in alla väsentliga möbler och kartonger redan på tillträdesdagen så vi sov faktiskt där på en gång. Barnen hade vi tillfälligt lånat ut till sambons syster men de fick komma hem och sova i nya huset på kvällen. Lillgumman somnade på en gång men storebror hade svårt att komma till ro.

Sen tog det nästan två veckor innan vi hade fått över allt skit från gamla lägenheten. Sambon var mer än lovligt lat och smitande. Sen var det ju allt städande och målande i gamla lägenheten som tog en massa ork och tid. Vi orkade inte göra allt så lite fick vi betala ändå. Det är sjukt egentligen, hela den här VLU biten som Väsbyhem har infört. (Men det blir ett annat inlägg)

Nu är det i all fall klart. Nycklarna är lämnade och de nya har flyttat in så nu slipper vi det. Nu är det bara vårat nya hus att bry sig om.

Det kommer att bli så fint, tror jag, om hundra år eller så när vi samlat i hop tillräckligt med pengar att renovera för. Vi har massor av tankar och idéer, särskilt sambon, han kläcker nya tankar dagligen men alla är inte fantastiska om man säger så.

Vi har kommit i ordning bra. Allt är upppackat och sorterat utom en liten kartong med tavlor. Luften har gått ur mig lite grann just nu.

Vad kan jag säga om huset då? Enplansradhusvilla i vinkel. 110+30 m2. Liten pool på baksidan, stort trädäck runt omkring. Det är underbart att bo i ett plan. Plötsligt leker barnen på sina rum.

Det fanns en bastu i garaget från början men den har vi rivit ut för den var fuktskadad och under den var det mögel i golvet från ett rör som sprungit läck. Det luktade fukt i hela huset när vi flyttade in men den lukten är borta nu, den försvann med bastun.


Jag har börjat jobba också. Jag började den första februari. Det är helt otroligt, det känns som om jag aldrig har varit borta i från jobbet. Det var några nya barn, men de lärde man sig snabbt namnen på och sen var det precis som vanligt. Samma tjafs och samma gnäll. Samma surkärringar. Men det går bra. Det är faktiskt ganska skönt att komma hemifrån ett tag. Att få vara vuxen. Dessutom jobbar jag ju bara 2½ dag i veckan så det är inte särsklit synd om mig.

I övrigt har vi hunnit med att vara sjuka allihop, jag har väl klarat mig bäst, jag har bara varit sjuk den här veckan. Lillgumman har varit sjuk konstant sen vi flyttade in och sambon lika så. Det har varit jättjobbigt. Jag tror att det kanske är på väg att vända nu. Peppar peppar.

Nä nu orkar jag inte mer. Håll tillgodo med det här osammanhängande blogginlägget. Jag är för trött för att göra bra i från mig. Dessutom behöver jag väl öva mig lite efter min ofrivilliga bloggvila.

4 kommentarer:

sockerdricka sa...

Trots allt småtjaffs så verkar det ju ha gått rätt bra ändå. Huset låter jättefint!
När jag flyttade slapp fd ägaren till den här lgh flyttstäda mot att han lämnade några vardagsrumsmöbler. När vi kom hit första dagen var det smulor kvar på bänken.
Människor är skumma..
Kul att du är tillbaka iaf! :)

Cecilia sa...

Välkommen tillbaka!Åkte genom Väsby igår....och tänkte på dig ;)

Blue sa...

Välkommen tillbaka, du har varit saknad!

Johanna sa...

Att flytta ÄR ett veritabelt helvete. Känner igen mig...!

Gadgeten innehöll ett fel