torsdag, juli 09, 2009

Gnäll

Det regnar. Vi kurar bakom stängda dörrar. 3 gnälliga barn och jag, deras exeptionellt gnälliga morsa.

Så. Jävla. Uttråkad.

Johan jobbar ju som vanligt. Har jobbat till sent hela veckan så inte ens en promenad hinner jag med. Det är ungar på mig dygnet runt känns det som. Fast jag älskar dem ju, det är inte där problemet ligger utan det faktum att man inte har en sekund i fred på hela dagen. Inte ens på dass. På dass måste jag ta med mig Theo, för honom är det ingen som orkar underhålla - medans. Det får jag göra - medans. Och har jag riktig tur sitter det en prinsessa brevid mig och sjunger självpåhittade operapsalmer - medans. Jippi.

Jo jo, här är det roligt.

Dessutom är alla trötta, för det blir man när det regnar, och regnar, och regnar. Och dessutom kliver upp klockan fem. För då är det morgon. Tycker Theo. Tycker inte jag. Men det är Theo som vinner för annars vaknar ju de stora illbattingarna och då blir det inte roligt fram på eftermiddan.

Godissugen är jag också. Som vanligt. Ont i magen också. Som vanligt. Fast om man vill bli smal får man inte äta godis och choklad. Då måste man avstå. Och motionera. Fast det går ju inte när man är fast med tre ungar. Men avstå kan jag ju. Men jag skulle förmodligen bli lite gladare om jag fick lite choklad. Det är jag säker på. Dessutom är det ju ändå ingen som ser om jag blir smal för jag är ju fast här med alla barnen så jag kan ju lika gärna äta...

Theo är inte glad. Grattis. Det är inte jag heller.

Inga kommentarer: