onsdag, november 18, 2015

Pappa

Du glider ifrån mig. 
Jag ser det så tydligt nu. Bara en skugga av ditt forna jag finns kvar. 
Så mager. 
Trött. 
Hostan. Den envisa hostan. 
Du, som alltid var så stark. Starkast i världen trodde jag när jag var liten. 
Så är det inte nu. 
Hur länge får jag ha dig kvar? 
Hur lång tid har vi?
Jag är rädd nu. 
Så rädd. 

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel