torsdag, juli 13, 2006

Jag älskar mina barn!

förekommen anledning måste jag nu komma med lite kärleksförklaringar till mina barn.

Även om de emellanåt sover dåligt och håller mig vaken om natten, eller att de trotsar och gnäller och skapar ett allmänt kaos omkring sig så är de det käraste jag har och jag skulle aldrig byta bort dem eller önska dem ogjorda. Större kärlek än den man hyser till sina barn finns inte på denna jord, enligt min uppfattning. (Fast jag vet att en och annan mormor eller farfar säger att barnbarnen är det bästa som finns)

All annan kärlek du någonsin har kännt och trott dig uppleva ter sig meningslös och mesig i jämförelse. Min sambo tex som innan var det käraste jag hade har nu fått hoppa ned två pinnhål på min kärleksstege. Mina barn går före allt, för dem offrar jag mitt liv och min sambos med om jag är tvungen, så är det bara.

Vad har jag då för bedårande historier att understryka mitt resonemang med? Varför är dessa två illbattingar det bästa och finaste på jorden? Jo, till att börja med så är de ju mina. Dessutom är de de sötaste barnen som finns på denna jord.

Lillgumman som är fem och en halv månad har precis börjat hoppa i sin hoppgunga och är hur söt som helst när lyckan sprider sig i det lilla ansiktet, då hon inser att det är hon själv som gör att det rör sig. Hon har dessutom precis lärt sig att ställa sig på alla fyra och gungar sen fram och tillbaka. Kanske börjar hon krypa snart? Hon är ganska tidig i sin motoriska utveckling verkar det som för inte många av hennes jämnåriga kan det hon kan :)

Hennes bror som precis har fyllt fyra år. Även han har varit tidigt på det mesta. Talade gjorde han tidigt och har sen 1½ års ålder underhållit oss med allehanda verbal svada. Många är stunderna då man diskuterar med honom och man är tvungen att vända sig bort för att han inte ska se att man skrattar åt hans underbara resonemang.

Dessa två är mina stora kärlekar och inget på denna gjord skulle få mig att önska dem ogjorda. Inte ens en natt med bara 1½ timmes sömn.

Jag lovar att jag i fortsättningen ska lägga in lite mer söckersöta inlägg om mina barn så att alla tvivlare därute förstår vad de går miste om om de inte skaffar sig några barn ;)

4 kommentarer:

SixesAndSevens sa...

Men om man får barn och INTE känner den där underbara "förälskelsen" till dom då? Fast man trodde det innan... Vad gör man då? Man kan ju inte direkt gå till reklamationsdisken med dom... :)

Sophie sa...

Kan man kanske få bli mormor eller farmor direkt? Jag börjar ju snart ha åldern inne för det :p

Mickey X sa...

smultronpaj: Tänkte vara elak som vanligt men håller tyst här och bjuder på Spårvägen och tiden istället där, du vet.

sixesandsevens: Som jag sagt tidigare, du kan ju alltid sälja dem på eBay och fortsätta att lösa ut barnbidraget i många goa år.

sophie: Har aldrig hört talas om de som hoppat över ett steg i evolutionen och samtidigt rott det i hamn. Kanske är det möjligt, måste fundera på detta...

smultronpaj sa...

sixesandsevens: Jag tror att om maninte känner den kärleken så är det nåt fundamentalt fel och då borde man söka hjälp.

sophie: dessvärre är det nog omöjligt är jag rädd.

Gadgeten innehöll ett fel