stolt

Mot bättre vetande satte jag igång med projektet, baka till födelsedagskalaset, idag. Erfarenhetsmässigt vet jag ju att allt blir mycket bättre om jag bara lägger ned ambitonerna och går dit där de faktiskt jobbar med sånt där - typ kondis, men nu är jag ju inte känd för att var speciellt smart. På´t igen bara liksom...

Hittills har det bara slutat i bedrövelse när jag försökt mig på något nytt. Jag kan baka kladdkaka och paj, men där slutar mina färdigheter. Småkakor blir oftast en stor sörja över hela plåten alternativt så faller de sönder i atomer när man plockar upp dem. Kokostoppar blir brända på toppen och kladdiga under. Inte blir de toppiga heller utan liksom småkakor flyter de ut till en stor sörja. Hur de samtidigt kan bli brända på toppen och vara sörja är mig en gåta men så blir det. Ja och så där brukar det fortsätta. Det var något kalas jag bakade till där jag fick lov att slänga 4 satser direkt från plåten. Ja ni fattar...

Hur som helst. Trägen vinner eller envis är korkad eller hur de nu säger. Jag hade gett mig den på att fixa det och ingen hade för övrigt erbjudit sina tjänster till hjälp. Jag var en smula nervös men läste instruktionerna noga innan jag började (något som jag annars är rätt dålig på - läs slarvig). Tack Mickan för de mycket pedagogiska instruktionerna.

Resultatet blev en mycket (om jag får säga det sjäv) tjusig mintchokladkaka och en inte fullt lika, men ändock, tjusig vitchokladkladdkaka. Hur de smakar får vi se på lördag men de ser ju bra ut i alla fall.

Klapp på axel till mig själv!