onsdag, september 28, 2016

Äntligen... Eller nåt...

Idag ska vi äntligen få skriva papper. Vi har hittat en köpare till landet till slut. 
Det känns helt rätt men ändå är det så himla tungt. 
Vi släpper dig allt mer pappa. Snart finns inget kvar. 
Vad jag önskar att vi slapp det här. Inte för att jag vill behålla stället utan för att jag önskar att det inte vore sant. 
Att det i stället var så att du satt därute och väntade på oss. Att allt var som vanligt igen. Det är så tomt utan dig. 

Inga kommentarer:

Gadgeten innehöll ett fel